Träningsblogg - Tingelings Universum

Nu borde jag ha ved så att jag klarar mig om det blir en riktig kall vinter plus att jag har tröttnat på att klyva veden.  

Nu när jag är persmiterad från mitt jobb pga covid-19 får man hitta på något annat att göra samtidigt som det ger mig en bra träning i vardagen. Så efter nyår har jag klyvit ved på de flesta av mina lediga dagar. Jag hade fyra olika högar från början men nu har jag klyvit en del och min pojkvän har sågat björkstockarna i mindre delat (kubbat dem). Det är också han som har sågat ner björkarna.  Jag har klyvt nästa lika mycket till som på bilden men på detta har jag inte tagit någon bild.

Tjaba! Nu får man inte träna i grupp inne på ett gym eller annan form av träningsanläggning när man som jag bor i Hallandslän pga nya rekomendationer som smittskyddsläkaren Anders Tegnell sa. Att träna utomhus själv är inte min grej. Jag saknar min gruppträning och att inte vara rädd för att träna med andra omkring än. Jag får helt enkelt börja promenera men det är lättare sagt än gjort i mitt fall. Så nu sitter jag hellre i soffan och gör ingeting mer än äter godis och ser på filmer på Netflix. 

Tjaba! I dag tog jag en prommenad efter jobbet och eftersom jag har en ny mobil med stegräknare osv blev det extra kul. Jag har gått denna rundan innan också så jag vet att den tar ca 1 timma nästan exakt och det gjorde den också.  Jag fick också veta att den var 5 km lång eller 5,2 om man skall vara exakt. Man kan gena över en kyrkogård eller så kan man gå runt den. Det finns lite alternativ längs med vägen om man inte vill gå till höger så tar man vänster osv. Jag visste sedan innan att den är så lång men som sagt idag var det exakt på steget som räknades och inte ett höftande från min sida. Det som var nytt också är att det finns en kalorimätare i min mobil så nu fick jag veta att jag under den timman som jag var ute förbrände jag 275 Kcal. Jag vet inte om det är mycket eller lite eftersom jag inte är så insatt i det här med kalorier. Men genom appen i telefonen fick jag veta att den crossiant som jag åt till frukost har jag nu promenerat bort tillsamman med nektarinen...

Tjaba! Det är fem månader sedan som jag tränade. Dels är det beroende på Covid-19 och dess konsikvenser men också för att jag har varit lite rädd för att gå dit. Då jag undrade om det var för trångt mellan redsakpen och människorna. Det har säkert kommit mail angående hur de hantera detta men jag har inte läst speciellt noga då det inte har varit aktuellt för mig att gå dit.  Så i dag var jag där och läste på en lapp som satt på dörren in till Indoor Walking salen att de har minskat sina bokningsbara platser med 20% för att det skall vara mer luft mella deltagarna. Detta fick jag som sagt reda på i dag. Så nu vet jag hur det fungera och det förklarar också varför det är så många som står i kö för att komma med på ett grupptränings pass. Nu har jag avklarat mitt första träningspass på länge och det var kul även om det satt hårt åt att gå dig pga att jag var så trött. Jag tog det lungt under den första delen av passet men sedan tog jag i lite mer och det känns nu i mina ben. Tror att...

 Tjaba! Det ha varit så konstigt denna våren och sommaren pga Covid-19. Tid har funnit men som sagt inte lusten till att träna. Tiden har jag fått genom att bli korttidspermiterad men sedan tyckte jag att allt blev så snurrit om vad man fick göra eller inte.  Nu på måndag har jag bokat in mig på ett spinningpass igen så får jag se om jag har lust till att träna igen. På jobbet har det lugnat ner sig igen efter en kraftig uppgång med hotellgäster som kommer och sover över från att inte vara några alls. Nu när semestern är slut för de flesta svenskar så kommer jag att återigen bli korttisdpermiterad så jag hoppas på att få lust till att träna igen.  I går kväll fick jag åka med några kompisar ut på havet och kunde då ta dessa fina biler som gav mig ro i själen.

Tjaba! I bland kan ett byte av tillfälliga arbetsuppgifter göra så att man för träningsvärk även om man trodde att man inte skulle få det. I går så hjälpte jag min pojkvän med ett jobb som innebar att jag skulle stå nere i ett schakt och skotta bort grus för att kunna lägga ner vattenrör för det kommunala vattnet. Schaktet var ca en meter djupt, själv är jag 160 cm lång, från botten skulle jag du ösa upp grus och lägga vid sidan om schaktet. Det var inte så jätte jobbigt mer tråkigt än jobbigt men i dag så känns det att man har gjort andra rörelse än de man är van vid. På eftermiddagen kunde jag göra lite roligare saker i min trädgård i stället. Se min blogg www.rabarberbladet.blogspot.com