Min hjärna säger till mig att inte träna
Tjaba! I bland är det väldigt svårt att träna när kroppen bara säger nej. Att se sig själv löpa på ett löparband är svårt när men egentligen inte springer i ordet rätta betydelse det är som sagt mer en promenat i snabb takt. Det blir inte bättre utav att man jämför sig själv med den som står på bandet närmarst. Hjälpt vad fort han springer, så fort kan jag inte springa eller så tänker man tränar de överhuvudtaget eller är de här bara för att flamsa lite. Ja, ibland är det svårt att hitta glädjen när det gäller att träna men jag försöker så gott jag kan för det är ju det här med samvetet. Är jag tillräckligt bra när jag träna eller är jag inte det. Så men den utgångspunkten så borde jag ta och hitta en träning som går ut på att sitta still i soffan och inte göra någonting.